Jakten på atombomben

Premiär: 18 januari 2018 (lyssna här)
Av: Hugo Rennéus
Producent: Magnus Arvidson

Ljudmässigt eminent.
Levandegjord historielektion.

Medverkande: Författaren Yukiko Duke vars mormor upplevde när atombomben exploderade i Nagasaki, Bengt Liljegren som skrivit en biografi om nazisternas ledare Adolf Hitler, amerikanske historikern Robert Norris som skrivit en biografi om högt uppsatte militären Leslie Groves, Gregg Herken som skrivit boken "Brotherhood of the bomb", professor i teoretisk fysik Ulf Danielsson, Vera Kistiakowsky som var dotter till George som jobbade med bomben, Vetenskapsradions Ulrika Björksten som varit på platsen där bomben byggdes och sett skjulet som den förvarades i,
Klipp: Rikligt med korta klipp med nazistiska talare och slagord, amerikanska krigsbulletiner, Robert Oppenheimer som säger att han gått över till den mörka sidan ("I have become death"), klipp med flera av dom inblandade i bombbygget och när bomberna släpps över Japan
Längd: 1tim 9min
Liknande dokumentärer: Baltutlämningen av Daniel Värjö (2009), Tjernobylkatastrofen av Hansson/Johnsson (2005), Tysktågen, neutraliteten och Nordkalotten av Carl-Magnus Helgegren (2010), Raoul Wallenberg av Fredrik Johnsson (2010)

Vi blickar bakåt i historien när Hugo Rennéus gör sin andra P3 Dokumentär. Den första handlade om skidskandalen i Lahtis när dom finska skidlöparna dopade sig. Historien om hur amerikanarna byggde världens första atombomb är en historielektion med finess. Här finns både mänskliga relationer, teknisk fysik och världshistoria.

Det var den amerikanske, plikttrogne militären Leslie Groves som fick projektet i sitt knä. Han skulle se till att andra världskriget kunde vinnas med hjälp av en atombomb. För att lyckas med det fick han samla ihop landets (och världens) främsta fysiker ("ett gäng primadonnor") i en ökenhåla i södra USA. Där hölls dom inlåsta tills bomben var ett faktum.

Dokumentären är rikligt ljudillustrerad. Här hörs nazister som skanderar, dom inblandade i bombbygget är med i arkivklipp och dottern till en av dom ledande fysikerna i projektet (som kallades Manhattan) berättar hur hon tillbringade dagarna medan hennes pappa byggde världens dödligaste vapen.

Hugo Rennéus växlar mellan storpolitik och dom instängda bombbyggarna i öknen utan problem. Historiker och biografiförfattare levandegör: dom berättar initierat om Hitler och andra nyckelpersoner som var inbladade. Dokumentären är både bred och har detaljer. Den är lätt att följa och det bara en stund efter mitten som den blir aningen långsam.

En sak som sticker ut är ljudbilden. Den är bättre än en genomsnittlig P3 Dokumentär. Det är sällan tyst under Hugo Rennéus prator. Det är dramatisk musik, effektljud och radioklipp. Välproducerat. Dessutom är det bra dynamik i hur det växlar mellan intervjupersoner och dokumentärprataren. Klaffarna (sista meningarna/orden från berättaren innan en intervjuperson börjar prata) är genomtänkta.

En petitess är inledningsintervjun med Yukiko Duke (som sedan återkommer i slutet). Det är oklart hur hon har fått sin detaljerade bild av vad som hände med hennes mormor på Nagasaki tågstation. Har mormor berättat det? Har hon forskat i det? Det berättas inte. P3 Dokumentär gör så till och från. Låter en journalist eller författare berätta med ett allvetande perspektiv där rollfördelningen gentemot övriga intervjuade och berättaren är oklar. Det blir någon slags konkurrent till dokumentärmakarens perspektiv och röst. (jmf begreppet "fokalisering" eller "berättelsenivå")

Jag tror en kort mening från Hugo Rennéus hade löst det. "Yukiko Duke har skrivit om/forskat i när bomben över Nagasaki föll. En av dom iblandade var hennes mormor som befann sig på tågstationen."