Av: Ida Lundqvist
Exekutiv producent: Rundfunk
 |
| Gott om ljud från polisens utredning. |
Medverkande: Polisen Gerhard Sjölin som var med tidigt i utredningen, Ingemar och Inger Uneback som var Bobbys stödfamilj, länskriminalaren Anders Sandholm, Bobbys granne Anders Nicolini, Kustbevakningens dykare Filip Lundgren.
Klipp: "Maria" som våldtogs av Bobbys styvpappa, från intervjuer med Uppdrag Granskning och TV3, larmsamtalet från styvpappan om att Bobby är försvunnen, ett meddelande från Bobbys mamma till styvpappan där hon berättar om en sexualsadistisk fantasi, ett stort antal klipp från förhör och ljud från arbetet med att lokalisera Bobbys kropp.
Längd: 1h 16min
Liknande dokumentärer: Mordet på Kevin av Linda Jensen Kidane har vissa likheter
Det har gått tio år sedan Bobby Äikiä torterades till döds av sin mamma och sin styvpappa. Bobby en utvecklingsstörning, Fragile X syndrom, och var 10 år. Hennes mamma hade valt att leva tillsammans med en risig snubbe som bodde på landet i Småland.
Paret brukade ägna sig åt bestraffning av Bobby. Mamman uppgav att hon var trött på sin son och tillsammans slog och torterade de sonen. Bobby tvingades ligga naken i snön, sitta med sina smutsiga kalsonger tejpade runt ansiktet samt bli tvångsmatad med sprit. Mamman satte dammsugarmunstycket runt Bobbys könsorgan och sög. Bobby berättade i skolan att mamma var full, men personalen avfärdade det som struntprat efter att ha ringt hem till mamman som förnekade.
En dag blir Bobby så svårt nedkyld under tortyren att han avlider. Paret låtsas att han försvunnit under en semester men polisen kommer dem snabbt på spåret.
Ida Lundqvist har gjort en allsidig och rikligt ljudillustrerad dokumentär som långsamt tar oss genom fallet. Det går från föräldrarnas bakgrund, genom Bobbys tragiska öde och vidare med efterspelet och lex Bobby-lagen som uppstod.
På slutet blir det väl smetigt med stråkmusik a la Hollywoodfilm. Grannen till paret och Bobbys stödföräldrar är bäst. Det finns närvaro när Ida Lundqvist är på plats i Småland och det beskrivs hur huset där Bobby dödades i dag är jämnat med marken.
Det är också fint skildrat med begravning där Expressens rosinsamling gett stort avtryck. Saknas något? Det finns en annan, mer kritisk vinkel att göra. Den handlar om varningssignalerna angående att Bobby for illa. De var många men skolan och socialtjänsten stod handfallna.
Ungefär som vid Yara-fallet i Karlskrona för några år sedan. Till syvende och sist måste någon myndighetsperson (kommunens anställda) visa civilkurage och agera.
Mer:
Alla dokumentärer sorterade efter betyg.
Alla kändisar i P3 Dokumentär.
Alla dokumentärer sorterade efter ämne.
Bästa intervjuerna - hela listan.
Alla producenter sorterade efter betyg.
Hej Johan!
SvaraRaderaJag undrar lite besviket hur väl du lyssnat innan du betygsatt?
Några kommentarer:
- Det är jag, Ida Lundqvist, som är producent för dokumentären Fallet Bobby. Den görs av produktionsbolagen Rundfunk, inte Ljudbang.
- Ingenstans i dokumentären nämns att Bobby sagt i skolan att hans mamma varit full. Var har du fått den uppgiften ifrån? Jag har pratat med hans lärare som sagt att Bobby visserligen sagt en del udda saker, men det var inte så att de misstänkte att han for illa hemma. Bobby kunde inte uttrycka sig så reflexivt.
- Kvinnan som våldtogs av Bobbys pappa kallar vi Maria, inte Lena.
- Bobby hade en medfödd utvecklingsstörning, som kallas Fragilt X. Det är inte en autismliknande sjukdom, men utvecklingsstörningen kan medföra autismliknande symptom.
- Jag påstår INTE att ”de brukade ägna sig åt bestraffning av Bobby”. Tingsrätten skriver dock i sin dom att det som ligger närmast till hands som förklaring är att de troligen straffade honom för dåligt uppförande.
- Och slutligen om din kritik mot att vinkeln om varningssignalerna saknas:
Du skriver att ”De var många men skolan och socialtjänsten stod handfallna”. Vad syftar du på? Det är ju just det här som är hela grejen med programmet: att ingen förstod!
Om du syftar på de saker som nämns i Aftonbladets artikel som du länkar till, så stämmer det inte att elen var avstängd. De hade för visso vedeldade kaminer som uppvärmning, men det är knappast något som kan tyda på att misshandel förekommer?! Det fanns flera kaminer och de hade kupevärmare som komplement, som jag nämner i programmet.
Att de hade utedass och att deras hus var torftigt inrett är inte heller indikationer på misshandel. Men eftersom ingen hade anledning att göra hembesök var det ändå ingen som såg.
Eftersom mamman tackat nej till att ha en ny stödfamilj hade socialtjänsten inte den här familjen som ett ärende. Och skolan är inte förpliktigad att göra hembesök. De släktingar som fanns bodde långt bort, och de som försökte hälsa på fick inte komma av olika anledningar som mamman uppgav. Den enda grannen som hade vägarna förbi noterade inget som han kunde tolka som missförhållanden eller brottsligt, de enstaka gånger han blev insläppt i huset.
Att mannen sen tidigare var dömd för våldsbrott är det heller ingen som kan göra något åt - han hade avtjänat sitt straff och var fri.
Så - jag undrar hur du tycker att jag skulle angripa vinkeln ytterligare? Allt detta har jag redovisat i programmet.
Ser fram emot din respons! Jag finns på ida.lundqvist@rundfunkmedia.se
Hälsningar,
Ida Lundqvist, producent.
Och just det: Mordet på Kevin gjordes av LINDA Jensen Kidane, inte Lisa.
SvaraRaderaHej Ida! Tack för korrekturen. Det är ändrat.
SvaraRaderaSvensk socialtjänst har relativt sett – i ett internationellt perspektiv – stor möjlighet att ingripa i människors liv. Framförallt finns det ett stort utrymme att agera preventivt. Så har det varit under lång tid och är frukten av ett medvetet politiskt reformarbete. Svensk socialtjänst har stora resurser relativt sett. Svenska familjer får räkna med att sociala myndigheter lägger sig i - även om det inte finns bevis på allvarliga missförhållanden.
Socialtjänsten har identifierat handikappade barn som en utsatt grupp. Det finns statistik som visar att handikappade, och sjuka, barn löper dubbelt så stor risk att bli slagna i hemmet. "Orsaker till våld mot barn med funktionshinder kan vara fysisk och psykisk utmattning hos föräldrarna, eller att barnet och vårdtyngden inte motsvarar förälderns förväntan och förmåga. Barn med funktionshinder är mer beroende av sina föräldrar och detta betyder att föräldraskapet ofta blir mycket krävande”, skriver Socialstyrelsen. (1)
Socialtjänsten ska agera utifrån riskfaktorer. Missförhållanden kan vara av olika slag, det behöver inte vara brottslighet, missbruk eller vanvård. Även oro för att ett barns behov tillgodoses ger rätt att utreda och ge insatser. Att mamman tackar nej till en insats innebär inte att socialtjänsten inte kan engagera sig för barnet. Om Bobby på något sätt riskerar att fara illa ska myndigheterna ingripa. Det kan ske genom en orosanmälan och sedan tvångsomhändertagande.
Bland medierna finns uppgifter om oro för Bobby. I alla fall uppgifter som borde, eller kunde lett till, oro.
I Aftonbladet 5 maj 2006 skriver man om skolans reaktion när Bobby slutade komma till skolan sex veckor innan sin död. "De [skolan] blev så oroliga att ett läkarbesök bokades in, men Bobby dök aldrig upp. Ingen förde heller vidare informationen när skolbusschauffören sade att han var orolig för pojken."
I Expressen 3 maj 2006 står det: "3 oktober började han på Handskerydsskolan i Nässjö - en specialskola för barn med olika typer av handikapp. Enligt personalen gjorde Bobby snabbt stora framsteg och började känna sig trygg i miljön. Han lärde sig skriva sitt namn och räkna till fem. Under lektioner och utflykter började han också sakta men säkert öppna sig för omgivningen. [...] På skolan noterade personalen efter ett tag att tioåringen allt oftare talade om sex och alkohol."
GP, 25 februari 2006: "Skolbusschauffören och grannen Göte Carlsson påpekade förhållandena för skolpersonalen Bobbys sista skoldag den 15 december. - Jag sade att man förvånar sig över hur ren och fin pojken är med tanke på hur det ser ut där de bor. Sen sade jag att jag tyckte de skulle åka ut och titta på hur de har det. Mer blev inte sagt om den saken.”
Jag blir illa till mods när socialnämndens ordförande säger att det minsann inte är nämnden som dödat Bobby - det är Bobbys föräldrar. Ett raljant uttalande.
/ Johan
Källa: (1) https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19528/2014-10-4.pdf
Tack för att du tar till dig av mina kommentarer.
SvaraRaderaJo, socialtjänsten har stor möjlighet att ingripa i människors liv - och sedan lex Bobby kom till har man jobbat aktivt med att finna och motverka systemfel. Jag betvivlar inte heller att socialtjänsten skulle ha ingripit, om de bara fått indikationer.
Socialstyrelsens vägledning för hälsa- och sjukvårdspersonal som du anger som källa är från 2014, åtta år efter att Bobby dog.
När Bobby och hans mamma flyttade från Stenungsund fanns ingen oro för hans hälsa, och den nya kommunen fick inga varningssignaler medskickade. I Nässjö kommun hade socialtjänsten inte den här familjen som ett ärende, trots att han hade en funktionsnedsättning, eftersom de inte ville ha nån ny stödfamilj.
Mig veterligen fick de heller inte in några anmälningar eller misstankar om oro för Bobby. Därför kunde de ju inte agera.
Bobby var borta sex veckor från skolan, men tre av dem var det jullov. Besöket hos läkaren som var inplanerat (och som jag nämner i programmet) var för att kolla hans allmänna hälsa efter sjukfrånvaron.
Då återstår Göte Carlsson. I efterhand hade man ju önskat att han hade anmält till socialtjänsten att han tyckte att de skulle göra hembesök, istället för till skolan. Att skolpersonalen inte förde det vidare är beklagligt, men de granskningar som gjorts visar att inget tyder på att skolan gjort fel.
Och slutligen så är det inte socialnämndens ordförande som "säger att det minsann inte är nämnden som dödat Bobby - det är Bobbys föräldrar". Den som pratar är Barn- och utbildningschef i Nässjö kommun, Nils Karlsson, som säger - apropå skolans praxis med täta telefonkontakter (två i veckan i snitt med föräldrarna) och som svar på fråga om praxisen är tillräcklig eller ej - "att det inte är skolan som haft ihjäl Bobby"
Även om enskilda personer i det här fallet känt oro, som möjligen Göte, så är ju det stora problemet att informationen aldrig kom fram.
Men jag tar till mig av din kritik. Det hade varit bra om jag redovisat Götes samtal med skolpersonalen.
/Ida