Amaltheadådet – Sveriges första politiska bomb

Premiär: 1 april 2012 (lyssna här)

Finns det brott utan offer? 

Av: Manuel Cubas (hans sida på bloggen) och Isabell Höjman (hennes sida på bloggen)

Medverkande: Historieprofessorn Roger Johansson och dokumentärfilmaren Maj Wechselmann. 
Klipp: Terroristen, arbetaren och socialisten Anton Nilsson som sprängde bomben som dödade en engelsk strejkbrytare. 
Längd: 1h 12min

År 1908 sprängs en bomb på ett fartyg i Malmös hamn. En person dödas och tretton skadas. Skälet till bombningen är att de som sover ombord på fartyget är strejkbrykare från England och att arbetaren Anton Nilsson placerat en bomb i ett lastutrymme. 

Anton Nilsson är en av Malmös många förbannade arbetare som spenderar arbetslösa dagar på Kafé Utposten där socialismen diskuteras. Per Anders Fogelström gav år 1970 ut en roman som heter "Café Utposten" och behandlar Amalteadådet. 

Anton Nilsson när han greps. 

Detta är en ensidig dokumentär. Den man som sprängs av Anton Nilsson ägnas en rad. Han får i alla fall ett namn - Walter Close - men mer är det inte. Det är uppseendeväckande. Om man exempelvis jämför med Martin Ezpeletas dokumentär om Köpenhamnbombaren Marten Imadi så får offren en roll. Terrorn har drabbat någon.

Här pratas det i stället i termer av hur förtryckta arbetarna var. Underliggande verkar dokumentärmakarna tycka att vi borde förstå att Anton Nilsson spränger en bomb på Amalthea. Han ville inte döda strejkbrytare - bara skrämma dem. 

Jag finner titeln dum. "Sveriges första politiska bomb". När folk i gemen pratar om en "politisk bomb" brukar det handla om något med politisk sprängkraft, inte en faktiskt laddning med dynamit. Troligtvis är det tänkt dubbeltydigt men jag gillar det inte. 

Till dokumentärens förtjänster hör att den rikligt ljudsatt och att den dömde, Anton Nilsson, har gott om utrymme. Det mesta Anton Nilsson säger är taget från en intervju som gjordes på 70-talet. 

För er som inte gillade Isabell Höjmans prator i dokumentären om Mona Sahlins Tobleroneskandal - de har blivit bättre.

Denna dokumentär är den som går längst tillbaka i tiden för att skildra en händelse: år 1908.